Författaren och samhällskommentatorn David Brooks skrev för en tidsperiod sedan en intressant kolumn i tidningen New York Times. I artikeln beskriver Brooks numeriskt värde alternativa modeller för för att förstå mänsklig utveckling.
Den en kallar han för Fyra slags lycka. Enligt denna modell är materiell lycka – tillgång till utmärkt mat, kläder, bostad samt så vidare – detta lägsta stadiet i vår utveckling mot behovsuppfyllnad. Därefter kommer prestation, alltså glädjen man kan känna då man åstadkommer saker samt är framgångsrik och kompetent. Den tredje sortens lycka är omtanke (eller ”generativity”, som det står inom originaltexten), vilken man kunna uppleva när man fullfölja saker för andra. samt sist men inte minimalt har vi moralisk lycka, en form av lycka som vi känner då vi underkastar oss en högre syfte eller ändamål, och/eller ger och tar emot ovillkorlig kärlek.
Från stressad chef till inspirerande ledare!
Känner du dig överväldigad inom din ledarroll? I sålunda fal
Problemlösning på social nivå – det må gälla den lilla gruppen, nationalstaten eller interaktion mellan stater – existerar möjlig endast genom processer som tar individens behov som bas för granskning och planering(Burton, , s 79).
Behovsteorin, Human Needs Theory (HNT), gav och ger ännu uttryck för en nytt, alternativt sätt för att tänka jämfört med detta som under århundraden äger dominerat i politiken samt människors tankar, inte minst när det gäller globala förhållanden. Detta, senare, brukar kallas realpolitik eller maktpolitik samt har sina rötter inom föreställningen att människan inom grunden är våldsam samt aggressiv med en medfödd drift eller instinkt för att dominera.
Denna föreställning motsägs iSevilladeklarationen om våldsom antogs från en rad berömda företrädare för relevanta discipliner från olika delar av världen. De avfärdar tidigare spridda &#;vetenskapliga bevis&#; för att människan från naturen är aggressiv. dem skriver: (We) &#;challenge a number of alleged biological findings that hav