Förra året betalade Jordbruksverket ut 8,7 miljoner kronor i miljöersättning för hotade husdjursraser. Totalt handlade det om 21 djur. Fler bedömare anser att det är på grund av lite pengar och på grund av få djur.
Miljöersättning för hotade husdjursraser är pengar vilket Jordbruksverket delar ut samt som delvis kommer ifrån EU och delvis ifrån svenska staten. Syftet existerar att skyddasvenska hotade raser av nötkreatur, gris, får och getter.
Förra året gick alltså pengarna till för att skydda totalt 21 varelse av dessa raser i enlighet med Jordbruksverket:
Nötkreatur: fjällko, rödkulla, väneko, ringamålako, bohuskulla och svensk låglandsboskap.
Gris: linderödssvin.
Får: ryafår, gutefår, svenskt finullsfår, gestrikefår, dala pälsfår, fjällnäsfår, roslagsfår, helsingefår, klövsjöfår, svärdsjöfår, värmlandsfår samt åsenfår.
Getter: lantrasget, göingeget, jämtget och lappget.
Anna Maria Johansson är docent i populationsgenetik och forskare på avdelningen för husdjursgenetik vid SLU, oc
Mer behövs för att skydda Sveriges gamla husdjursraser
Stöden vilket ska bidra till för att Sveriges gamla husdjursraser bevaras fyller en viktig funktion genom att stötta djurägare och föreningar, men dem flesta husdjursraserna är ännu hotade. Det visar ett utvärdering som också ger förslag hur stöden samt bevarandearbetet kan förbättras.
Källa: Pressmeddelande från Jordbruksverket
Endast ett fåtal av Sveriges gamla husdjursraser har överlevt jordbrukets effektivisering och skifte till högavkastande raser. Sverige har åtagit sig att bevara en antal svenska husdjursraser från nötkreatur, gris, får, get, kanin, gås, anka, höns och bin.
I Sverige finns två stöd som bör bidra till att skydda svenska husdjursraser. På uppgift av Jordbruksverket har konsultfirman WSP utvärderat hur ersättningen för hotade husdjursraser samt stödet till lantrasföreningar bidrar till att bevara den genetiska mångfald och detta levande kulturarv som våra gamla raser representerar.